Har precis avslutat lite mys med mina barn. Vi gick och la oss i sängen och läste lite bok. Sen blev A trött, hon låg mest och försökte äta upp kudden :), så hon lyckades somna. Så mysigt att höra hennes tröttprat ända fram tills dess att sömnen infan sig :). Jag och J ska nog busa lite nu fast det finns så många måsten här hemma så får se vad det blir.

Idag har vi varit runt på lite olika ställen. Dagen började hemma men sen tog vi en sväng ut till Torp. Jag behövde handla lite inför kommande födelsedagar och så var tanken att jag skulle passa på att handla lite mat också. Men det blev inte mycket mat inhandlat. A tröttnade så fick handla det nödvändigaste innan hon satte igång och öva rösten rejält.

Efter maten gick vi ner till Öppna förskolan. De är endast öppna två timmar på eftermiddagen så jag tänkte att det kunde passa bra. Jodå det blev riktigt ra idag. J och A var de enda barnen där så de fick ensamtid med oss vuxna och att ha det var det bästa. Då kunde man busa riktigt mycket :)

När vi kom hem så var det lite mys och lek innan jag fick lite egentid. Idag blev det Zumba toning och Cxworx. Så nu har kroppen verkligen fått jobba lite också. Kändes faktiskt riktigt bra idag. Lite stel i benen och kände av mina knän men inget farligt.

Sen så har jag gjort misstaget att ladda ner wordfued till mobilen och nu är man ju beroende. Men det är väl nyhetens behag hoppas jag på. Får se om jag vinner någon omgång, så lite spännande är det allt ;).

Just nu har jag ingen motivation till någonting. Inte till träning och jag känner inte för att hålla den här dieten längre. Känner igen det. Har haft det så månge gånger förr. Har kommit fram till gränsen och det är då man oftast ger upp. i alla fall jag. Vet inte hur det är med dig men det är här jag alltid stannar, faller tillbaka . Men den här gången ska jag tvinga mig igenom det. Det har jag bestämt. Kanske testa något nytt. Vad vet jag inte men det kanske finns någon som har något förslag??  Skriv gärna

Den här dagen fövandlades till gnäll gnäll och åter gnäll. Suck....sånna dagar vill man bara lägga bakomsig. De ska gå över fort och försvinna. J har varit på göra tvärtemot vad mamma säger humör och sen får man ett utbrott när man blir tillsagd. Undrar om det är typiskt för 1,5 åringar. Jaja det är väl en fas som man bara måste ta sig igenom. A är nog bara allmänt frustrerad över att inte kunna ta sig någonstans och jag undrar om det är tänder som spökar. Hon har ju inte fått några än så det är ju hög tid att de börjar titta fram. Men ibland så måste man helt enkelt ha tålamod i överflöd. Idag var en sån dag.

Idag var det återigen dags för babymassage kursen. Näst sista gången så nu har vi gått igenom hela kroppen. Idag var det ansikte och rygg. Så nu kan man massera hela kroppen. A har börjat att gilla det så nu får man köra varje kväll. Benen och magen går bra men hon gillar inte riktigt när det är dags för bröst, armar och ansikte så är det inte riktigt lika populärt. Men det är en vanesak säger hon som har hand om kursen. Ska nog göra det lite på J också om han vill förståss :)

Den stora frågan är Är man någonsin nöjd? Ja kommer man någonsin bli det. Det kan ju gälla vad som helst, kroppen , livet ja allt. JAg skulle ställa mig i duschen och då poppade frågan upp. Kommer jag någonsin bli nöjd? Svaret är nog nej men jag hoppas att det någon dag kommer att vara ja. När jag tänker på min kropp så är jag nog mer nöjd med den nu efter det att jag fått barn. Har accepterat vissa saker. Även om jag önskar att andra vore annorlunda. Ta magen tex. Visst vill jag som alla vara smal eller rättare sagt fastare. Jag nöjer mig med fastare, mer hälsosamt och passar mig bra. Sen så har jag bristningar. Inte så snyggt men samtidigt är det resultatet av det bästa som hänt mig. Så hur kan jag ogilla dem. Så ärligt är jag inte det. I framtiden ja men inte just nu. Så kan säga att ha varit gravid och fått mina gullungar har varit det bästa som hänt mig. Har släppt så många nojor och måsten. Känns faktist riktigt skönt. Men sen har man fått nya fast det rör ju mest barnen. Jo jag trivs bättre med mig själv nu. Men med det som är runtomkring mig tja det vet jag inte. Att flytta hit har ställt till det. Känner inte så många men har i alla fall lyckats träffa några och börjar få vänner. men det tar sin tid att bli insläppt i en grupp och här verkar alla hålla sina grupper slutna så det inte finns plats för nya. Har ju inget stöd utifrån alls här. Vill egentligen inte klaga. jag har det bra och jag älskar min sambo men samtidígt saknar man skyddsnätet som familj och vänner ger. Så vad ska man göra? Bara ge ge och ge ska man våga chansa?

kan säga att jag inte alls trivs i det här huset. Vill ha öppna ytor och det finns det inte här. Man kan inte ändra så att ytorna blir öppnare för huset är konstruerat så. Blir tokig och hatar att bo här. Det blir en anledning till att man inte vill vara hemma att man ibland får känslan av att ma inte bryr sig om det här stället. Men det gör jag någonstans. Men hoppas att vi kan bygga nytt. Någon dag, i framtiden.

Hoppas, drömma det kan man alltid göra.

Lyssnade på denna bok och måste säga att jag bara ville lyssna och lyssna. Så kan helt klart rekomendera denna bok. Har du inte läst något av Läckberg tidigare så då är det bäst att börja från början så man har koll på huvudpersonerna. Böckerna knyter an lite lätt till vad som hänt tidigare.

Det blev faktiskt två pass i kväll. Kände att det var lika bra att passa på nu när man kom iväg. Så nu har man skakat de lurviga i Zumban och övat uthållighet i Bodypump. Men ska säga att kroppen kändes riktigt seg idag. Undrar om jag håller på att bli förskyld eller något?? Får känna efter för det är ju inte bra att träna för hårt om man håller på att bli dålig.

Min älskade dotter är ännu vaken så jag får passa på att mysa med henne. Finns det något bättre än lite bebisgos?? Kommer du på något så skriv.