Efter att barnen sovit så blev det ju en del lek och bus :).

A kämpar vidare med att krypa. Det nya nu är att försöka ställa sig upp från golvet. Så hon står med huvudet ner mot golvet och rumpan upp i vädret.

Kämpa, kämpa, kämpa. Det är vad de små gör hela tiden och inte ger de upp fastän det är svårt och krångligt. Dag ut och dag in kämpar de med samma sak. Tänk om man var sån själv?

Ibland är man ju det men hur många gånger ger man inte upp. Man kämpar ju knappast dag ut och dag in i kanske flera månader. Man söker otast den enklaste vägen.

J har varit mycket noga med att A ska vara med och leka eller vara med när man läser en bok. Dety nya är att han gärna vill vara med och mata. Visst under uppsikt och guidning så går det bra :). Han vill så gärna vara med och hjälpa till.

Bokläsning för lillasyster. Självklart ska adet handla om traktorer :)

Lyckades även få till lite mys med båda barnen. Först j med lite bokläsning och sen A. Hon nöjde sig med att sitta i knät och pilla med mitt halsband.

Kvällen ängnades åt träning och sen blev det strykning för hela slanten. Tyvärr tog mina galgar slut annars så hade den högen varit helt borta. Men men. Får ta det en annan dag.

Nu ska jag bara njuta av kvällen :)

/ Maria

Då var man igång igen.

Kändes så härligt att zumba loss idag. Nu börjar man komma in i rörelserna. Man känner av vilka muskler som jobbar och det har jag inte riktigt gjort innan. Sen så svettas jag. Det känns lite konstigt när det rinner längsmed ryggen. Kanske låter konstigt men för den som inte har svettats knappt något innan så är detta vad man kämpar efter.

Allt känns så bra just nu när det gäller träning. Måsste bara ge mig iväg ut i spåret igen och ta tag i min jogging. Lite kyla ska ju inte få hindra. Men i många fall gör den ju det. Dags att få in hjärnan på rätt våglängd igen. men är på väg. Har orken och känner mig lättare.

Det är ju bara hjärnan och tankarna man har där. Positiva tankar gör allt mycket lättare.

Minns inför min första tjejmil så läste jag en artikel av Jonas Colting. Han skrev om tankens kraft och hur stor den är. Varje gång han sprang så tänkte han snabbt och lätt. Det var hans mantra....snabbt och lätt. Testade det och det gick bättre. Man orkar så mycket mer

Så testa du också.

Snabbt och lätt

/ Maria

Äntligen kunde vi ta oss ner till öppnaförskolan igen. Märkte att J verkligen hade saknat det.

Det var roligt att träffa de andra föräldrarna och prata av sig lite. Både J och A lekte med sakerna och J blev extra glad när hans kompis Jonas kom. De har inte träffats på över en vecka så det var mycket bus och lek :). precis som det ska vara.

Fick med oss gruppfotot som vi tog för en månad sen och det blev även några singelfoton också.

efter att vi varit på öppnis så åt vi på thai resturangen. Jonas och hans pappa skulle dit så vi gjorde honom sällskap. Kände att jag behövde umgås lite mer med en vuxen och J ville verkligen fortsätta leka lite med Jonas. men så mycket lek blev det inte men lite mat i magarna. Jag och Jonas öräldrar sitter ungefär i samma sits. De känner ingen här heller. fast de kommer ifrån belgien och har hela sin släkt där. Jag har ju min familj 2 timmar bort så det går ju inte att jämföra men samtidigt är det ju lite lika.

Trevligt var det i alla fall :). Nu sover båda mina goingar så jag får lite egentid.

Inte alltid de sover samtidigt så man får ta tillvara på den här tiden.

Stora frågan är dock. Vart ska man börja??

/ Maria